Minus på kontot, metaforiskt och bokstavligen.

I helgen gick Vaggerydutställningen av stapeln och vi var inte där. Den utställningen ligger mig extra varmt om hjärtat, jag har oerhört fina minnen från just den utställningen och från valpträffarna som vi i Shejrix-familjen brukade ha. På grund av min utmattningsdiagnos så har jag missat den i två år (jag vet att folk som inte är/har varit drabbade inte förstår men det har inte funnits på kartan att kunna åka dit) men nu var det ju dags, nu när jag mår mycket bättre, nu när Lovas uppfödare skulle komma hela vägen från Lycksele, nu när Johan tagit ledigt för att kunna följa med, nu, nu, nuuuuuuuu…
Eh, nej sa Universum och gav både mig och Johan influensa.
Tack. För. Den.

 

Tjejerna var dessutom anmälda till ytterligare en utställning i måndags i Halland, alltså två dagar senare. Om vi kom iväg på den? Nope. Utöver att vara sjuk och missa chansen till kritiker, eventuella rosetter och ära så innebär det också att man kastar ca 250 kr per hund och utställning i sjön. Man kan ha roligare känner jag sådär lite spontant…

 

Nej usch, det är ingen idé att blogga idag, jag sitter framför datorn invirad i ett täcke så bara min hairbun sticker upp och dricker te som en galning i hopp om att halsen ska kännas lite bättre men det händer inte. Lika bra att krypa ner jämte min man och vovvarna och hoppas på att bli frisk så snart som möjligt istället.

 

Bacillkram till alla fina läsare från en gnällig bloggerska som har sina cranky pants på sig idag (som lite sådär tur i oturen får gumpen att se fantastisk ut, alltid något) 😀

 

(Instagrambild på tjejerna som gör mig glad).

 

Hallå Skauuuuune!

Ni som följer oss på Instagram vet redan detta; jag, Johan och hundarna firade påsk i Helsingborg i år. Det var ett oerhört spontant beslut som också blev oerhört lyckat! Johan åkte på att jobba under påskafton och påskdagen och därför gjorde vi inte upp några planer med vänner eller familj, det kändes lite ovärt på något sätt så vi bestämde oss för att ha en lugn påsk i år. Men när helgen närmade sig så började jag ångra mig och fick den där kliande känslan i kroppen ni vet, den som säger ”miljöombyte”. Så jag kollade runt lite, jag ville inte spendera x antal timmar i bilen (säger bara ett ord: påsktrafiken…) men jag ville ändå komma en bit bort från Göteborg och valet föll på Helsingborg. Nästa steg var att hitta ett hundvänligt hotell nära grönområden för att underlätta rastning och valet föll nästan direkt på Elite Hotell Mollberg som ligger på Stortorget med Kärnan-parken precis bakom. Jag frågade Johan om han var sugen på en liten roadtrip och han sa ja direkt så jag ringde hotellet på vinst och förlust och vi var så välkomna. Score.

 

Två dagar senare satt hela familjen i bilen på väg söderut, både jag och Johan var lediga från jobb under skärtorsdagen och långfredagen så det kunde inte ha löst sig bättre. Vi fick också chansen att riktigt prova vår nya bil ”Börnie” som vi köpte veckan innan (en superfin Kia Ceed kombi Eco Premium Edition) så hela resan ner var en dröm, både för oss och hundarna.
Väl framme parkerade vi och gick för att checka in, Lova är van vid att fara och flänga och skötte sig toppen. Pol däremot är lite mindre van vid nya miljöer och var ganska hyper, hon slet och drog i kopplet, ville hälsa på alla och lukta på allt. Tossevalp! Jaja, hon lockar fram många leenden och skratt iaf! 😉

 

(Utsikten från precis utanför vårt hotell).

 


(Utsikten från terassen under Kärnanparken. Vårt hotell är den stora vita byggnaden till vänster).

 

(På väg upp mot Kärnan).

 

Vi fick ett superfint DeLuxe-rum och när jag säger superfint så menar jag så fint att man nästan inte ville kliva på golvet, än mindre släppa lös två vilda huskies där inne, haha. Det stora rummet var L-format med en superstor dubbelsäng, en sittgrupp, garderober, minibar, TV-möbel och en platt-TV på väggen mitt emot sängen. Längs hela långsidan hade vi en fönstervägg med fönster hela vägen ända upp till taket och utsikt över Stortorget och hundarna var heeeeelt fascinerade av detta, jag vet faktiskt inte hur lång tid sammanlagt som de spenderade i sängen framför fönstren och spanade på människorna och hundarna som gick över torget men jag kan säga att det var åtskilliga timmar. Sedan fanns även ett stort badrum helt i marmor med alla bekvämligheter som man kan tänkas behöva så där spenderade vi en hel del tid.
Vi chillade en stund på rummet och sedan åkte vi till en park som låg ca fem minuter bort med bil där vi gick en lång promenad med tjejerna. Både Lova och Pol var superglada, det syntes att även de njöt av att få komma bort lite och undersöka nya och spännande dofter. Våren var betydligt längre kommen i Helsingborg än i kära Götet så hela parken blommade i blått och rosa, otroligt vackert! Vi passade även på att utforska omgivningarna lite och Johan sprang in på Systemet och köpte några öl och lite bubbel innan vi återvände till hotellet.

 
(Vackra Skåne!)

 

(Instagrambild på två glada huskytjejer som älskade två-meters-sängen).

 

(Mobilbild på en nyfiken liten Pol).

 

(Elite kan det här med badrum…)

 

(Hela Skåne stod i blom under vår vistelse).

 

Under kvällen bjöd staden på regn och rusk och det passade oss bra för vi hade redan innan bestämt oss för att äta middag på rummet. Jag uppmuntrar ofta folk att resa tillsammans med sina hundar men är också noga med att påpeka att man i så fall får acceptera att man får anpassa sig lite. Att t ex lämna hundarna ensamma i ett okänt hotellrum första kvällen för att gå ut och äta middag är väldigt oschysst och ett stort no-no i min bok! Så för oss blev det middag i sängen framför en film och det var faktiskt hur mysigt som helst. ❤

Vi sov som bäbisar/valpar och vaknade tidigt nästa morgon och eftersom frukostmatsalen var öppen hela fm så hade vi gott om tid på oss att promenera med tjejerna, utforska stan och fotografera. Väl tillbaka på rummet – efter ca två timmar – hoppade båda hundarna upp i sängen och gottade ner sig i täckena (vart köper hotell sina fantastiska sängkläder?!) så Johan och jag kunde med gott samvete gå och njuta av frukostbuffén. Möjligheten fanns att hämta frukost och ta med den upp på rummet men hundarna visade tydligt att de var både trygga och trötta så då kändes det bra i magen att lämna dem en stund.

 


(Lova framför Kärnan).

 


(En trött liten Potti…)

 

(Instagrambild från Kärnanparken en tidig fredagmorgon).
Vi spenderade sedan vår Långfredag med att göra turistgrejer och den främsta var förstås Sofiero Slott. Vilket fantastiskt ställe och dessutom hur hundvänligt som helst! Vi promenerade runt i timmar i deras fantastiska park, tog en glass på en parkbänk i solen och bara hade det gott. Jag kan varmt rekommendera ett besök på slottet för alla hundägare.

 

(Mobilbild på Sofiero Slott).

 

(Mobilbild från Sofieros park).

 

(Mobilbild på Lova framför slottet. Vi försökte få med Pol också men hon var nog för trött för hon vägrade…)

 

Trots att vi hade en del grejer på vår lista att bocka av när vi var nere i Skåne så var det faktiskt otroligt skönt att komma bort lite och det var kul att bli påmind om hur fin stad Helsingborg faktiskt är. Sist jag var där, utöver resor i tjänsten (som inte borde räknas för då jag har bara möten och åker sedan direkt tillbaka till Göteborg igen utan att hinna se/uppleva något) var 2010 när Malle och jag åkte och hälsade på Eva med flock. Det är egentligen helt otroligt att det är sju år sedan, det känns som att det lika gärna kunde vara 70 år sedan, särskilt om jag tittar på hur mitt liv såg ut då i jämförelse med nu. Det var dock en väldigt fin påminnelse och Johan och jag bestämde oss för att åka tillbaka igen någon gång under sommaren, med skillnaden att lägga till lite mer tid så att vi hinner umgås lite med vänner också. Det längtar jag efter!

 

Ps. Detta är en bråkdel av alla bilder som vi tog under våra dagar i Skåne (både med mobilerna och med systemkameran) men jag har försökt att visa bilder på sådant som jag faktiskt skrivit om i texten. Jag kommer visa fler bilder framöver. Hoppas ni tycker det är okej att jag har blandat mobilbilder med systemkamerabilder; vädret var så himla varierande så vi hade inte alltid stora kameran framme och då är det så smidigt att bara plocka fram mobilen. Bilderna blir ju absolut inte lika bra men å andra sidan så speglar de ju verkligen vardagen som den är så jag hoppas att ni har lite glädje av de bilderna också! 🙂 Ds.

 

Hackad blogg…

Tjohoooooo! Bloggen fungerar igen! 😀 Glad tjej här som dock har varit mindre glad den senaste tiden. Min blogg har nämligen blivit hackad.

 
I ungefär två veckors tid har jag varit utestängd från min egen blogg som har funnits på den här plattformen sedan 2009. Jag förstår ärligt talat inte syftet med det, vem gör ens sådant och vad får man ut av det?! Jag har fått höra att jag ändå haft ”tur” eftersom personen i fråga inte har raderat något innehåll så ja, tack för det åtminstone… Jag funderar på om det är samma person som vid ett flertal tillfällen har tagit sin in på min mail under vintern/våren, jag hoppas nästan det så att det inte springer runt flera hackande galningar där ute, jag känner att det räcker med en….
Hur som helst, nu har jag fått tillträde till bloggen igen, jag har bytt lösenord och köpt till ett säkerhetspaket för att undvika att något liknande ska hända igen. Jag kommer även att byta mail så småningom och ha en som endast är kopplad till bloggen men tills jag flaggar för ett byte så är det mailen i sidomenyn som gäller tills vidare.

 

Jag ska passa på nu att ”skriva ikapp mig”, bl a kommer ett inlägg om hundfotograferingskursen som jag har gått och så ska jag berätta om vår lilla roadtrip som startar i morgon förmiddag.
Tills dess – kram på er alla fina läsare! ❤

 

(Instagrambild på en ytterst oimponerad liten tjej…)

 

Äventyr i Majorna.

I lördags fick hundarna åka på varsitt äventyr här i Göteborg. Jag var hembjuden till min vän Alexandra (som jag även jobbar med och delar kontor med på jobbet) och hennes son Sigge och bestämde mig för att ta med Pol. Det självklara valet hade kanske varit att ta med Lova iom att hon älskar barn mer än allt annat men dels så löpte hon och dels så kände jag att det vore bra för Pol att komma ut och göra något utan storasyster så därför föll valet på henne. Johan (och Lova) körde oss till Majorna och åkte sedan vidare på ett eget äventyr medan Pol glatt traskade in i byggnaden, hon tittade inte ens efter husse och systeryster… 😉

Vi hade en supermysig dag med Alex och Sigge; vi åt lunch, tog en lång promenad i solen och bara pratade och umgicks, det var en sådan där dag när man bara tankar energi och glädje! Pol och Sigge busade järnet, de är nästan jämngamla (ca 1.5 år) och kom väldigt bra överens. Pol var väldigt försiktig med Sigge, hon lät honom klappa och gosa, de hade dragkamp om leksaker och dessutom fick han ett par rejäla kyssar a la Pol som fick honom att skratta sådär gott som bara barn kan… Jag var väldigt stolt över henne!

 

(Bild från vår Instagram på bäbis-Pol och bäbis-Sigge. Sigge är seriöst en av de sötaste ungarna jag någonsin sett och Johan och jag skämtade på vägen hem om att OM vi nu vill/orkar skaffa tvåbenta barn så ska de se ut och vara precis som Siggeleinen!)

 

Under tiden befann sig Johan och Lova i Slottsskogen och umgicks med varandra och fick lite värdefull far-dotter-tid. De promenerade massor, klättrade upp till utkiksplatsen, tittade på alla djuren som var ute och satt på en bänk och njöt av solen. Johan berättade att Lova direkt hoppade upp jämte honom när han satte sig och att han la armen om henne och att de satt där och tittade på djuren och folket – och fick många underliga blickar. Enligt Johan tog det honom en lång stund att lista ut att folk tittade så eftersom Lova satt där precis som en liten människa. För oss är det så normalt att hon gör så, så vi reagerar inte riktigt som andra tydligen gör…
Under eftermiddagen sammanstrålade vi och sedan spenderade vi kvällen framför en bra film. Hundarna var sååå trötta efter sina respektive äventyr, de bara sov och sov och det beteendet höll i sig under hela söndagen också – vilket passade oss perfekt eftersom vi hade en dejt inplanerad (bio och middag). Ibland blir allt sådär lyckat. ❤

 

(Älsklingarna!)

 

 

Bästkusten och övning ger färdighet.

**Bloggsamarbete tillsammans med Kelpiestuds foto**

 

Vi har haft en riktigt härlig vecka! Förra fredagen var jag ledig från jobbet och vaknade till sol, blå himmel och fågelkvitter; tre saker som vi göteborgare inte varit bortskämda med de senaste månaderna och det ville jag självklart utnyttja. Sagt och gjort så hoppade jag i gympaskorna, kopplade hundarna och så begav vi oss ut i skogen. Vi gick längs en väg där det rinner två bäckar, en på vardera sidan av vägen, och de porlade sådär härligt samtidigt som fåglarna kvittrade… Det var så fridfullt! Hundarna gick framför mig i sina flexikoppel, deras svansar viftade konstant, de nosade för fullt, hoppade ner i de små bäckarna och så upp igen och jag kände mig så oerhört glad – som alltid i deras sällskap! ❤ Vi kom hem varma och trötta och hundarna traskade direkt in i sovrummet och somnade rumpa mot rumpa i sängen. Det är ett bra betyg på hur de upplevde dagen.

 

I lördags var även Johan ledig och det fantastiska vädret höll i sig så vi åkte ut till Säröhus hotell och spa och hade en härlig dag tillsammans med hundarna. Särö är över lag väldigt hundvänligt och det innebär förstås att många hundmänniskor söker sig just dit och det är därför ett bra tillfälle att träna hundarna gällande hundmöten. Lova älskar andra hundar och även om hon är väldigt lydig så vill hon gärna hälsa – särskilt nu när hon börjat löpa, haha – så vi tog tillfället i akt att träna på att inte kasta sig över den smala promenadvägen mot mötande hundar. Lova var inte helt nöjd där ett tag för vi mötte många snygga hundpojkar men efter några utbrytningsförsök fogade hon sig och gick surmulet vid min vänstra sida samtidigt som hon kastade långa blickar efter hanhundarna som passerade oss… Livet är inte lätt ibland! 😉 Även Pol fick träna och skötte sig faktiskt fint, hon var mer intresserad av omgivningen med alla nya spännande dofter och verkade tycka att ”äh hundar, det träffar jag ju varje dag hemma”. Vi promenerade i hundarnas takt och de fick stanna och nosa eller klättra på klipporna eller vad de nu kände för att göra. Det är viktigt tycker jag, alltså att komma ihåg att ens hundar behöver promenader som är deras, där husse/matte inte jäktar dem eller bestämmer vart de ska gå utan där hundarna faktiskt själva får avgöra åt vilket håll de vill gå eller när de har nosat färdigt. Efter några timmar så avslutade vi dagen på en brygga där solen höll på att gå ner och sedan brummade vi hemåt, nöjda och glada.

 


(Mobilbild på vackra Särö, vem behöver filter när sådana ställen finns?!)

 

Under söndagen var vädret något sämre, solen var borta och himlen var sådär jämngrå men det regnade iaf inte och därför passade vi på att hänga i rastgården, jag med kameran i handen. Jag går ju en fotokurs för den duktiga fotografen Åsa Jakobsson och efter varje lektion har vi fått uppgifter att göra så det gäller att öva. Jag kan uppleva stunder då jag har en vision i huvudet som inte alls blir som jag tänkt mig när jag tittar på bilderna i kameran och det är ju just för att jag inte har full kontroll över min (ack så dyra) grunka som jag håller i men det håller jag på att ändra på nu. Det känns toppen att få en större förståelse för vad jag faktiskt håller på med och jag märker att jag har börjat uppfatta mina foton annorlunda under de senaste månaderna så även om jag blir frustrerad på mig själv ibland så är det bara att fortsätta öva och förhoppningsvis bli bättre och bättre. 😉 Jag kommer att skriva ett mer utförligt inlägg om kursens innehåll, om uppgifterna och om vad jag har lärt mig för er som är nyfikna så ni får hålla utkik! Ni kan läsa mer om kursen här så länge.

 

Veckan har fortsatt att bjuda på härliga dagar och jag och hundarna har promenerat mycket i naturen tillsammans under eftermiddagarna. Det verkar som att våren är på väg till Göteborg och det känns toppen, jag längtar efter att slippa se våra blöta och leriga dragvägar… (Ormar och fästingar får gärna hålla sig borta också!) Idag har vi njutit av en ledig dag tillsammans med husse och åkte för ovanlighetens skull till rastgården i Åby, där har vi knappt varit sedan vi fick vår fina gård här i vårt bostadsområde så det var kul att uppleva något annorlunda. Även hundarna verkade superglada och sprang runt och nosade och kollade läget en bra stund innan de började jaga varandra och brottas. Som vanligt är de helt slut efter rastgårdsbesöket och ligger i skrivande stund och snarkar i soffan, jag tar det som ett tecken på att det är dags för fredagsmys… 🙂

 

(En glad Polipumpa i rastgården, bild från vår Instagram).

 

 

Missförstånd och ett stort kliv framåt.

Häromdagen hände en sådan himla tokig grej! Johan kom hem helt upphetsad och det tog en liten stund innan han kunde lugna sig och berätta att när han var på väg hem från gymmet så fick han syn på Lova som var ute och gick. Hans första tanke var ”åh där är Lova” men den tanken övergick snabbt i ”vem fasen är den där killen som är ute och går med Lova” och slutligen ”det där är MIN hund, nu jäklar…!”. Puls, ilska, beskyddarinstinkter – ja, ni fattar.

 

När han kom lite närmare så insåg han dock att det inte alls var Lova som var ute och gick utan Grimm (en vit wolfdog) och hans husse. Jag kan förstå misstaget för Grimm är faktiskt väldigt lik Lova men jag tyckte ändå att det var ganska roligt för Grimm är betydligt högre och kraftigare fast å andra sidan så kanske man inte tänker så logiskt i ”stundens hetta” när man tror att en främling är ute och går med ens hund… 🙂 Dessutom är det oftast Grimms matte som är ute med honom, tror att det bidrog ytterligare till förvirringen.

 

Även om vi längtar efter hus så måste jag erkänna att fördelen med att bo i ett bostadsområde är att tjejerna har massa hundkompisar här. Vi kan aldrig gå ut på en enda promenad utan att springa på någon hund och hundägare som vi känner och prinsessorna blir lika glada varje gång. Detta gör också att de ibland får leka med andra hundar i rastgården, det är så smidigt att träffas ute på promenader och låta hundarna lära känna varandra innan de får leka fritt i rastis, på så sätt minimerar vi risken att det blir bråk. Johan är duktig på att känna igen ägarna och kan deras namn och var de jobbar ect. Jag däremot skulle inte kunna peka ut någon av ägarna i en vittneslinje ens om mitt liv hängde på det men jag kan banne mig deras hundars namn, ålder och favoritgodis. 😉 Jag har fått höra att det säger en del av mig som person men det tar jag som en komplimang för det tyder ju på att jag har koll på vad som är viktigt här i livet – hundar! 🙂

 

Nu ska jag avrunda här för det är dags för fredagsmys; filmen är i DVD:n, ljusen är tända, hundarna har gottat ner sig i soffan och Johan står i köket och fixar ryggbiff med bea, nom nom. I morgon väntar en utflykt tillsammans med hundarna och på eftermiddagen kör vi killkväll och tjejkväll på varsitt håll i några timmar innan vi sammanstrålar hemma hos oss. På söndag ska vi till Husknuten och titta på massa modulhus, det blir ett stort steg framåt mot husbygge för oss att få titta, undersöka och prata med säljare för att se vilka företag som tilltalar oss mest, känns superspännande! Hoppas ni får en fin helg kära läsare!

 

329copy3(Instagrambild på flickorna och en annan hundkompis, Maja!)

 

Vill du bli en bättre hundfotograf?

**Bloggsamarbete tillsammans med Kelpiestuds foto**

 

Ett av mina nyårsmål för 2017 är att utveckla mina fotokunskaper. Jag har alltid älskat fotografering, vi har flera fotografer i min släkt och jag har alltid varit fascinerad av deras förmåga att frysa ett ögonblick för alltid. När jag var yngre var det främst macrofotografering som lockade men sedan Exxa kom in i mitt liv har det självklart varit hundar som stått i fokus, no pun intended… 😉
Jag har gått några fotokurser tidigare som varit väldigt allmänna men i och med att vår blogg och vår instagram kontant växer så är det nu dags att ta min hundfotografering till nästa nivå.

 

Jag vill därför tipsa er om en onlinekurs i just hundfotografering som anordnas av Åsa Kelpiestuds Jakobsson. Syftet med kursen är att du som elev ska bli en bättre hundfotograf, både rent kameratekniskt men även gällande att få med din hund på noterna för att på så sätt få de där extra speciella bilderna.
Kursen är uppdelad i fyra stycken lektioner och efter varje lektion får du en uppgift att jobba med i två veckor innan det är dags för nästa tillfälle. Kursen sträcker sig mellan 16/1 – 13/3 och du kan välja mellan två olika alternativ:

 

*Onlinekurs med hund vilket innebär att du, utöver kursen, även får feedback på dina fotouppgifter för att på så sätt lära dig trick och trix som utvecklar dig ytterligare som fotograf. Du får även tillgång till en privat Facebookgrupp där du och dina kurskamrater kan visa upp era bilder, ge ris eller ros och diskutera.
Detta alternativ kostar 1500 kr och du anmäler dig här.

*Onlinekurs utan hund vilket innebär att du går kursen och får tillgång till allt material men i detta alternativ ingår ingen feedback på dina fotouppgifter.
Detta alternativ kostar 1000 kr och du anmäler dig här.

 

Om detta låter intressant så följ länkarna ovan, där hittar ni mer information och instruktioner på hur ni anmäler er men tänk på att skynda er då kursen endast erbjuder 10 platser i dagsläget.

 

Om ni vill kolla in Åsa och hennes bilder så finns hon på flera sociala medier.
Ni hittar hennes hemsida här.
Ni hittar hennes Facebooksida här.
Ni hittar hennes Instagram här.

 

Jag kommer själv att gå kursen (onlinekurs med hund) och jag ser verkligen fram emot detta! Jag har ju träffat Åsa irl (det var hon som fotograferade hundarna under vår bloggresa till Skåne i oktober) och har därför fått chansen att se hur hon jobbar, hur naturlig och lugn hon är och vilka resultat hon får på grund av detta så jag känner mig riktigt pepp! Jag tror att jag kan lära mig massor av henne och kommer självklart att dela med mig av mina resultat här i bloggen! 🙂

 

_dsc9271hcopy( En av ”tema röd jul”-bilderna som Åsa tog när vi hälsade på hos henne i höstas. Visst är Lova helt underbart söt på den här bilden?! ❤ )