Frågor och svar.

Tack för alla frågor som kommit in här, på mailen och på fb. Jag har valt att inte ta med såna med sexuellt innehåll (wtf liksom?!) och jag har valt bort frågor som var väldigt lika varandra, känns ju onödigt att svara på något två gånger i samma inlägg.
Enjoy! 🙂

*************************************

 

”Kul!

1. Kommer det nya söta valpbilder snart? Hint 😉
2. Ska du/ni bara använda Lova till drag?
3. Hur ser närmsta framtiden ut för er och Lova?
4. Är Lova lika söt i verkligheten som på bild?

Kramis Lisa.”

 

Svar:
1. Inga nya valpbilder snart tyvärr, vi har inga såna planer för tillfället.
2. Tveksamt. En fördel med huskies är att de är så oerhört mångsidiga och kan lära sig i princip vad som helst. Spår går nog bort just nu för Lova är lite för ung (läs: otålig!!) men agility tror jag att hon skulle vara grym på! Lydnad kör vi en del redan och hon har blivit chockerande duktig. Så förhoppningsvis kan vi träna lite allt möjligt i framtiden.
3. Som ett stort svart moln av dysterhet och nervgift var min första tanke, haha. Det är rätt tufft just nu. Vi är på våra jobb på dagarna, renoverar på kvällarna och tar hand om Lova plus att vi alltid är noga med att klämma in ”kärlekstid”. Jag kämpar fortfarande med min sorg och håller på och ställer in mig på min medicin vilket är betydligt jobbigare än vad folk vet. Om vi hinner så klämmer vi in mat, sömn och kontakt med omvärlden så du kan ju tänka dig… Pratar vi längre fram så ser det ut ungefär så här: semester, renovera klart, åka till Öland, åka till London, utställningar, dragtävlingar, solsemester, jul. 🙂
4. Sötare!! Som en liten socker-gris. Får lägga upp en film på henne någon gång så får du se.

 

”Hejsan! Kanske en dum fråga och ursäkta i förväg om du blir ledsen men vad hände med Exxas begravning? Blev den av eller struntade du i den? Jag kan verkligen rekommendera att göra det, när min första hund gick bort var begravningen ett avslut för min del. Men det är ju olika för alla. Kram och hoppas du mår bättre snart!”

 

Svar: Nej den blev inte av. Först var tanken att göra det på midsommarafton men den dagen blev så stressig och rörig eftersom vi hade flera olika planer plus klämde in lite renovering. Sedan var tanken att göra det på midsommardagen men jag hade sån ångest hela dagen, satt i lägenheten och slipade med ena handen och torkade tårarna med den andra typ, mådde skit. Och efter att vi fick roliga familjenyheter så kändes det definitivt inte rätt. Och nu efteråt så är jag glad att jag inte gjorde det. Jag är helt enkelt inte redo att säga hej då. Och en del av mig är rädd att hon ska sluta hälsa på om jag begraver henne… Så nu har jag lagt det på is tills det känns rätt. Jag uppskattar rådet men jag har insett att jag inte vill ha ett avslut än.

 

”Vad kul vännen! Känns som att jag känner dig eftersom jag har följt bloggen så länge, hihi. Jag är nyfiken på hur du tycker att man ska vara för att vara en lyckad och bra hundägare? Och hur ska man vara för att vara en lyckad partner till någon? Hur vet man att man uppnått det och att man har rätt att vara stolt över sig själv? Vi pratar om detta på sommarkursen på högskolan och det är så väldigt intressant för alla tänker så olika. Kraaaam”

 

Svar: Haha ja det har ju blivit några kommentarer under åren från dig. 😉
Oj vad svårt… För att vara en bra djurägare så är det väl egentligen några komponenter som måste klaffa. Man måste inse att man har tagit på sig ett ansvar för en varelse som är beroende av en, det är inte bara en sak som man kan lämna bort när man tröttnar på den. Det är ett comittment som gäller under hela djurets liv och som inte går att deala bort, oavsett om man är sjuk, vill göra annat eller om det är snöstorm ute. Man måste hela tiden ha djurets bästa i åtanke och kunna sätta sina egna behov och önskningar åt sidan. Man måste vara intresserad och engagera sig i djuret. Och slutligen så bör man älska sitt djur så mycket som hjärtat är kapabelt att älska för gör man det så får man så oerhört mycket kärlek tillbaka som berikar ens liv. Kan man göra de sakerna så är man en bra djurägare tycker jag.
Det är ungefär samma om man ska vara en lyckad partner tror jag. Om jag älskar och bryr mig om min partner, försöker underlätta hans dagar och gör fina saker för honom, lyssnar på honom när han behöver prata, får honom att skratta när han är nere och håller om honom när man gråter så känns det som att jag är en bra partner. Det handlar ju om att finnas där när det behövs, att kunna ge frihet och stöd, att kunna ha en gemensam värld där bådas egna världar får plats. Jag vill kunna vara ärlig mot min partner no matter what, jag vill vara trogen och bara se honom och kunna göra saker både med honom och utan honom men ändå ha honom i mitt bakhuvud. Jag vill kunna planera framåt med honom, sitta tyst med honom, dela intressen och berätta om dem som vi inte delar. Och jag vill att han ska känna att han är det viktigaste för mig och att jag alltid kommer finnas där för honom. Jag tror att alla de här sakerna kommer naturligt om man är med rätt person och så känns det med Johan, kanske är det därför som vi har det så bra tillsammans. Och jag har inga problem att se mig själv i spegeln varje dag eftersom jag känner, märker, ser och hör att jag är bra för honom och att han är lycklig och – det är viktigt – man ska leva på ett sånt sätt och behandla sin partner på ett sånt sätt att man utan problem orkar med sig själv och inte mår dåligt eller skäms för något. Då har man lyckats tycker jag.

 

”Hejsan! Jag har en hund som jag älskar mer än allt annat på jorden! Hon är verkligen mitt allt, allt som jag har att leva för. Problemet är att min pojkvän inte gillar henne. Vi haar inte varit tillsammans så länge men jag gillar honom verkligen men har så svårt att acceptera att han inte tycker om min hund. Han tycker det är jobbigt att hon fäller, att gå ut med henne, att borsta henne, att jag åker iväg till brukshundsklubben och tränar henne, att vi inte kan resa bort och göra spontana saker och liknande. Vad ska jag göra? Hur fick du Johan att börja gilla Lova? Detta är verkligen ett stort problem för mig och jag överväger att göra slut innan det går för långt med ihopflytt. Hälsningar Anna-Karin”

 

Svar: Anna-Karin, jag kan säga att jag vet precis hur du känner! Jag har upplevt liknande med flera killar, kanske inte så mycket att de inte tyckte om Exxa, men det här tjatet; att hon alltid kom först, att jag prioriterade henne, la massa tid på henne etc. De killarna fick inte lov att stanna speciellt länge i mitt liv, inte saknade jag dem heller.
Jag ska inte tala om för dig hur du ska göra för det är upp till dig men för mig är det där en dealbreaker. Jag vill inte leva med någon som inte accepterar min hund och ännu mer, som inte älskar min hund. För vad säger det om den personens hjärta – egentligen?
När Johan började visa intresse för mig var jag väldigt tydlig med att jag kom som ett paket, skulle han älska mig så fick han älska Exxa också. Som tur var så var detta aldrig något problem för Johan eftersom han gillar djur, även om han själv aldrig haft någon hund. När Lova blev till salu hade vi kommit så långt i våra känslor att jag skickade ett mms till Johan med en bild på lilla valp-Lovis och frågade vad han tyckte, ”klart du/vi ska köpa henne” blev svaret. Första gången Johan träffade henne fick han helt sonika ett koppel i handen och sen gick vi ut en promenad tillsammans på kvällen innan läggdags, han med Lova och jag med Exxa. Jag gjorde alltså ingen stor grej av det utan det blev mer naturligt att ”såhär är det att vara tillsammans med mig” och han skötte det suveränt. Sedan visade det sig att han även hade köpt Cesar Millans bok och läst på tåget upp till mig. 😉 Efter det har allt kommit naturligt för Johan, självklart har han ställt massa frågor, kollat på youtube, hundprogram osv men själva viljan och kärleken har funnits där från början. Och därför är det också svårt för mig att svara på din fråga för det verkar inte som att det finns där hos din kille…? Eller kan det vara så att han är rädd och att det kommer ut på ett surt sätt? Att han inte kan något om hundar och därför blir osäker? Eller att han känner att det är läskigt att ha ansvar för en varelse som är så beroende av dig/er?
Jag hade nog frågat honom rätt ut varför han känner som han gör. Om det finns en rimlig förklaring så går det kanske att jobba på. Om förklaringen är att han inte gillar hundar eller att han vill leva på ett visst sätt (alltså spontant och ansvarsfritt) – ja, då är du kanske ihop med fel person. Och isf finns det fler killar där ute som vill ha samma liv som du och som kommer att älska din pälskling lika mycket som du gör. Lycka till!

 

”Berätta fem saker om dig som du inte tror att vi läsare vet?
Berätta fem negativa saker om dig?
Berätta fem positiva saker om dig?
Berätta fem saker som du är rädd för?
Berätta fem saker som du ser fram emot?
Berätta om fem resmål som du vill åka till?
Berätta om fem jobb som du hade kunnat tänka dig att ha?
Berätta fem saker som du stör dig på/gör dig arg?
Berätta fem saker som får dig att må bra?
Berätta fem saker som du tycker om att göra?”

 

Svar: Åh herrejävlar… Ok. 🙂

Saker ni inte vet ~ 1. Jag blev erbjuden skivkontrakt två gånger som tonåring men tackade nej. 2. Jag hatar att flyga och har ångest i flera dagar i förväg. Inte så mycket för själva flygandet egentligen utan för att jag är livrädd att planet ska störta, alla andra ska dö och så ligger jag där ensam i vattnet när en hajfena dyker upp vid horisonten… 3. Jag dricker alkohol extremt sällan, det är inte gott och inte bra för kroppen. Jag har minst lika roligt utan alkohol på en fest och dagen därpå när alla andra ligger hemma bakis är jag pigg som en mört och får massa saker gjorda. Win-win. 4. Jag flörtade till mig mitt körkort, förtjänade det inte över huvudtaget och antar att det är därför som Johan säger att jag kör som en tjeckisk biltjuv (but did you die?!). 5. Jag var synsk som liten, dock är det tyvärr inget som jag minns själv. Idag finns inga såna talanger kvar, förutom att jag ofta känner på mig saker. Det händer även att jag läser tankar, något som både Johan och vänner har fått uppleva ibland. Oupsie…

Fem negativa saker ~ 1. Jag har världens längsta stubin, du kan irritera mig länge utan att jag reagerar men när stubinen brunnit ut så är den verkligen slut och då vill du inte vara i närheten av mig. 2. Jag är misstänksam mot allt och alla och släpper inte in vem som helst i mitt liv. Men när du väl är inne så är du verkligen inne. 3. Jag hatar att göra fel och behandla någon fel. När det händer så ältar jag det i veckor och mår superdåligt. 4. Jag känner väldigt starkt. När jag är glad så är jag sprudlande glad, när jag är ledsen så gråter jag så att hjärtat nästan brister, när jag sörjer isolerar jag mig från världen och går helt upp i den känslan, när jag är förväntansfull så sjunger och hoppar och dansar jag som en galning osv. 5. Jag är oerhört glömsk. Någon kan säga något till mig som jag inte minns ett ord av fem minuter senare, därför är jag noga med att skriva ner sånt som jag vill eller måste komma ihåg. Jag har alltid fått höra att jag lever i min egen lilla värld, nu har jag fått veta att det beror på min autoimmuna sjukdom och hoppas på att medicinen fungerar även mot detta. Om inte, så har jag min lilla anteckningsbok (som för övrigt heter ”storslagna idéer, haha).

Fem positiva saker ~ 1. Jag skänker pengar till WSPA varje månad i Exxas och Lovas namn. 2. Jag älskar att göra andra glada och kan lägga ner x antal timmar på att t ex köpa en överraskningspresent och slå in den med flera olika presentpapper, olika sorters krullor, hemmagjort kort osv. Det finns mycket omsorg i mina detaljer. 3. Jag är brutalt ärlig mot människor som jag tycker om och känner mig bekväm med. Johan behöver t ex aldrig oroa sig över att jag ljuger eller undanhåller saker (och vice versa). 4. Jag skulle beskydda min familj till döds. Ingen petar på dem, då blir jag som en varginna som hugger först och frågar sedan. 5. Jag nöjer mig aldrig. Jag är inte en sån där person som drömmer om saker som sedan aldrig blir av. Vill jag ha något så skaffar jag det. Vill jag lyckas med något så jobbar jag hårt tills jag är i mål. Jag vägrar att nöja mig med mindre än det som jag vill ha, oavsett om det gäller kärlek, jobb osv.

Fem saker jag är rädd för ~ 1. Hajar. Jag doppar knappt ens tårna utomlands. 2. Krokodiler. Äckliga sneaky varelser. 3. Att någon jag älskar ska bli sjuk, skadad eller dö. 4. Att leva på ett sätt som jag inte kan vara stolt över. 5. Bin/getingar/humlor.

Fem saker att se fram emot ~ 1. Att tillsammans med Johan rita och sedan bygga vårt drömhus. Vi har redan gjort en grov skiss och vet på ett ungefär vad vi vill ha och jag lääääängtar tills detta kan bli verklighet. 2. Att starta eget företag, har flera idéer. 3. Att få resa lite mer. Jag har rest relativt lite i vuxen ålder (som barn/tonåring reste jag dock oerhört mycket) eftersom jag har prioriterat att spara pengar, plugga och jobba. Men det finns definitivt resmål som jag känner att jag måste se förr eller senare, förslagsvis förr. 4. Att förlova mig, gifta mig och skaffa barn med Johan när jag känner mig redo. Det kommer ske säger han men just nu känns det fortfarande fullt upp med renovering och mående och sorg. Jag vill göra allt det där ovan när jag är på en bra plats i livet. 5. Familjefotografering. Vi fotar såklart varandra och Lova hemma men har pratat om att låta en fotograf ta fina bilder på oss tre tillsammans. Vi får väl se när det hinns med, står inte jättehögt upp på prio-listan just nu.

Fem resmål att åka till ~ 1. USA. Johan och jag har alltid pratat om att vi ska göra en roadtrip genom USA tillsammans. Han har visserligen gjort något liknande med några polare för några år sedan men vår rutt skulle se ganska annorlunda ut. Men sist vi pratade om den resan insåg vi att den förmodligen skulle ta typ en månad och så länge orkar vi inte vara borta från Lova så nu är planen att kanske göra två mindre roadtrips istället plus en separat resa till NY… Svårt. 2. Grekland. Jag är grym på grekisk mytologi (och kör dataspelet ”Zeus – olympens härskare” bättre än någon annan) och ändå har jag aldrig varit där. Skandal. Så det kommer bli av inom ett år har vi sagt, förmodligen en kombinationsresa av Santorini och Naxos. 3. England & Skottland. Ett måste! Vi ska till London i slutet av sommaren men jag vill även åka tillbaka och se mer, Stonehenge, Edinburgh och Loch ness står på min bucketlist. 4. ~Island. Dit bara måste jag, drömmen är att få tölta över lavasanden. Johan gillar ju inte hästar men han går säkert att övertalas. 5. ~ Norge. Något otippad punkt kanske men Norge är ju så otroligt vackert och jag drömmer om att kunna ha med Lova på en semester, att köra trollstigen, besöka geirangerfjorden, fjällvandra…

Fem jobb som jag kan tänka mig (räknar bort mitt nuvarande) ~ 1. Samtalsterapeut. Någon gång ska jag läsa KBT steg 2 och sedan öppna eget. Tänk vilken lyx att kunna ha med Lova på jobbet, vara sin egen chef och inte behöva jobba heltid men ändå komma upp i den summan ekonomiskt. 2. Fotograf. Jag sörjer över att jag tappat så mycket fotokunskaper, fotar nästan aldrig längre. Tror dock att lusten skulle komma tillbaka om jag köper ny utrustning. 3. Hotellägare. Jag hade älskat att ha ett eget litet hotell med fokus på romantik och god service. Tänk rum med blomblad på sängen, frukt och chokladfat på nattduksbordet, braskamin, färska snittblommor osv. Hundar skulle självklart vara välkomna! 4. Författare. Också en dröm som inte behöver vara så långt borta. Jag skrev min första bok när jag var 10 år gammal och har vunnit flera skrivtävlingar samt blivit erbjuden bokkontrakt. Och jag älskar verkligen att skriva men den passionen har, precis som så mycket annat, legat på hyllan de senaste två åren. 5. Fastighetsentreprenör. Äga lite fastigheter och hyra ut hade passat mig som hand i handske. Kanske kombinerat med lite renovering och försäljning.

Fem saker som gör mig arg ~ 1. Lögner. Man ska inte behöva ljuga för sina nära och kära och vice versa. Jag blir spyfärdig på folk som smusslar och smyger eller ännu värre, tittar folk in i ögonen och bara ljuger. Move on isåfall. 2. Otrohet. Samma sak där, lever man med rätt person ska detta inte ens vara något man tänker på. Och lever man med fel person så ha anständigheten att göra slut istället! Annars är det något fel på dig. Och en person som kan behandla andra så avslöjar sig själv så otroligt mycket, för det är ju bara ett bevis på att det är en människa som man inte vill ha i sin närhet. Usch. 3. När man inte blir visad förståelse. Sånt kan göra mig arg, som vuxen bör man kunna sätta sig in i en annan människas situation och tänka ur nya perspektiv. 4. När teknik inte fungerar. Tv, dator, Tivo osv ska bara funka och jag blir sur som en liten barnunge när det inte gör det. 5. Djurplågeri. Jag drabbas av mordlust när jag läser om misshandlade eller vanvårdade djur, jag blir så upprörd att hela jag börjar skaka. Som liten ville jag ha ett hem för såna djur, ett hem som drivs med välgörenhetspengar där djur kan återfå sin hälsa och sin tro på människor igen för att sedan adopteras bort till familjer som har passerat genom mitt smala nålsöga. Som vuxen är den drömmen lika levande.

Fem saker som får mig att må bra ~ 1. De som jag älskar. Har jag dem så är jag rikast i världen. 2. Vackra saker, typ unik konst, färska snittblommor eller orkidéer, fina möbler, kristall osv. Min mammas släkt är högadlig och det har väl (tyvärr?) smittat av sig lite, jag gillar sånt som är vackert och lite lyxigt. Det ger mig en inre ro på något sätt. 3. När jag får vara kreativ. Jag kan lätt spendera en eftermiddag med att måla en tavla eller tillverka en sak eller en möbel, jag tänker inte alls under tiden så det blir nästan lite terapi för mig. 4. Vara med djur. Jag älskar djur mer än människor och en promenad eller ett träningspass med Lova eller någon timme i sadeln gör mig glad och lugn. 5. Snygga kläder och accessoarer. Jag mår som bäst när jag känner mig fin och bekväm. Älskar små klänningar med tajt liv och lite utstående kjol (tänk cocktail chic), figursydda kavajer, tajta jeans istoppade i höga stövlar, ett enkelt vitt linne matchat med ett statementhalsband, figursydda kappor och hattar a la Kate Winslet i Titanic. Även fina scarves, smycken, handväskor och högklackade skor och stövlar. Nom nom.

Fem saker som jag gillar att göra ~ 1. Läsa. Jag läser flera böcker i veckan och har gjort så sedan jag var liten. 2. Se på film. Jag älskar film, har hellre filmkväll hemma i soffan med min kärlek en fredagkväll än går ut på krogen. Vi brukar köra olika teman när vi ser alla filmer i en ”serie” efter varandra. Senaste temat var ”The hangover-filmerna”. 3. Träna vovven. Finns inget bättre, oavsett om man tränar drag, agility eller något annat, när det där team-bandet växer fram. 4. Pyssla. Ren (och billig) terapi, oavsett om jag målar tavlor, gör smycken, presentaskar, unika prydnadssaker, egna möbler osv. 5. Fotografera får jag väl lägga till också, även om det intresset legat på is länge. Jag var rätt duktig en gång i tiden, även om jag inte hade jättebra utrustning och aldrig gått någon formell utbildning. Det är ett intresse som jag längtar efter att börja med igen men motivationen finns inte riktigt där just nu med tanke på allt annat som pågår…

 

”Hej! Hur kommer man igång med drag? Jag har en sibbehane på 7 månader och uppfödaren säger att jag måste börja dra med honom men jag vet inte hur man gör? Det känns lite läskigt för det ser ut att gå så fort och jag är orolig över att cykla omkull eller att snöret ska gå av så att jag tappar honom. Help! / Lisa P”

 

Svar: Det finns information om detta under ”Läsarfrågor”, bl a här: https://exxas.wordpress.com/2009/06/30/det-har-med-dragtraning/

Visst går det fort men det är ju det som är meningen. 🙂 Och sååå fort att du inte har kontroll går det inte, ca 25-40 km/h beroende på terrängen.
Cykla omkull gör man väldigt sällan, jag har gjort det en gång med Exxa, det var vinter men inte så mycket snö så jag bestämde mig för att åka och träna. Under själva träningen gick det fint men när vi varvade ner och långsamt travade mot bilen cyklade jag på en isfläck, det sa ”schwop” och sen låg jag på backen. Exxa vände sig irriterat om och blängde på mig minns jag. 🙂
Att draglinan går av är sällsynt, de är rätt starka. Jag har dock som säkerhetsåtgärd alltid min hund fäst i mitt midjebälte med en extra draglina som får vara lite slak just för att jag inte vill att något ska hända och att hunden då drar iväg med cykeln och kanske fastnar någonstans eller skadar sig.

 

”Jag har följt din blogg i flera år och är ett troget fan. Jag är så ledsen över att Exxa inte finns med er mer, jag förstår att du måste må skit =( Jag har under många år funderat på att skaffa en husky och har noga läst på om rasen och är ganska säker på att det kanske kan vara rätt ras för mig. Jag har kollat på blocket men alla annonserna där känns så oseriösa, går man in på folks hemsidor står det sällan att de tävlar i drag och sånt som du har tipsat och skrivit om innan. Var vänder jag mig? Jag är inte ute efter en valp nu utan vill hellre vänta till jag hittar en kennel som känns bra. Hoppas du tar dig tid att svara. Hälsningar Sonja.”

 

Svar: Tack! :,(
Här är några aktiva kennlar som jag personligen gillar och har kontakt med:

http://shejrix.com (Sofia & Johan, Exxas uppfödare, Östersund)
http://aslakkgardens.cybersite.nu/startsida (Sofia, Lovas uppfödare, Lycksele)
http://snowstreams.se/ (Ylwa, Lovas pappas uppfödare, Norrtälje)
http://yabastasiberianhusky.wordpress.com/ (Marlene & David, Motala)
http://www.villiviimas.com/ (Malin & Johan, Alingsås och Sundsvall)
http://www.unayok.se/ (Mari & Joakim, Skåne)
http://www.ylajarvis.se/ (Malin, Orsa)
http://www.svartedalens.webs.com (Niklas & Marie, Norra Göteborg)
http://www.vildmanens.se (Malin & Mattias, Liatorp)
http://www.starax.se (Irene & Kenneth, Skåne)

Det finns betydligt fler som jag inte har så mycket kontakt med eller som inte avlar aktivt just nu vad jag vet men de här kennlarna känner jag och vet att du skulle få en bra hund och bra support.

 

”Hej! Min sheltie Haylie har fått lymfom. Hon är 12 år gammal, frisk för övrigt. Jag är osäker på om jag vill behandla henne pågrund av hennes ålder. Vad händer om jag inte gör det? Vad kan jag vänta mig? Hälsningar Sandra och Haylie”

 

Svar: Jag är väldigt ledsen för din skull! Jag vet hur jävligt det känns…
Jag hade nog också tvekat att behandla pga åldern då de inre organen inte fungerar lika bra som på en yngre hund. Men det får du ju känna efter själv, du känner henne och hennes styrkor och svagheter bättre än någon annan.
Om du inte behandlar så säger forskningen att genomsnitthunden lever i 6 veckor, alltså fram till att man som ägare märker att den börjar tackla av och tar det svåra beslutet att säga hej då. Många hundägare som jag har kommit i kontakt med har beskrivit ett oerhört snabbt förlopp. Andra har fått behålla sina hundar i flera månder till. Exxa var obehandlad i väl över ett halvår utan att tackla av överhuvudtaget (tack och lov!!) så det kan se väldigt olika ut. Väljer du att inte behandla så se till att din hund får en beräknad dos med kortisontabletter, det har positiv effekt på just lymfom och kan bromsa insjukningsförloppet avsevärt. Lycka till! Och ta vara på den sista tiden…

 

”Hej! Jag vill tacka dig för all fantastisk information som jag har fått genom din blogg. Min hund Ozzy fick cancer förra året och jag valde att behandla honom på SLU. Han firar snart ett år som cancerfri och behandlingen har gått bra förutom lite diaréer och kräkningar. Jag är väldigt glad att jag vågade satsa på honom. Jag är även väldigt glad över att du vågade vara så öppen när detta drabbade Exxa för jag har hittat mer information på din blogg än övriga internet tillsammans och du har lärt mig mer än vad onkologen har gjort. Jag skulle vilja ha tips på vad som händer nu med Ozzy? Jag är osäker på vad vi kan göra och hur vi kan leva framöver. Jag skulle också vilja veta om du skulle behandla Lova om hon drabbades av cancer? Åter igen, tack för allt. Mvh Pär Johansson.”

 

Svar: STORT GRATTIS till Ozzy! Vad glad jag blir för din/er skull!
Jag uppskattar verkligen ditt tack för det var inte ett enkelt beslut, alltså att dela med mig av allt det tråkiga. Jag kände mig så sjukt blottad kommer jag ihåg och var orolig för hur folk skulle reagera. Men jag är glad för att jag gjorde det för jag har fått så mycket stöd och pepp både av vänner, bekanta och fullständiga främlingar, det är verkligen helt fantastiskt! Och det fyller mig med glädje, att jag genom den hemska erfarenheten, kan hjälpa andra och jag blir så glad för alla frågor och kommentarer!
Vad som händer nu? Förhoppningsvis så fortsätter det för er som det har gjort det senaste året, alltså att Ozzy mår bra (?) och att cancerfan håller sig borta. Statistiskt så är det många hundar som får tillbaka cancern efter ca ett år, särskilt om den redan innan var utbredd eller fanns på flera ställen (som i Exxas fall) men det är även många hundar som är cancerfria i flera år eller som aldrig får tillbaka det. Mitt råd, förutsatt att Ozzy mår bra, är att ni ska leva som ni gjorde innan cancern. Gå på promenader, träna, fota, spara minnen och njut av att ni har besegrat en hemsk sjukdom. Men ha självklart koll på honom, känn igenom körtlarna med jämna mellanrum och gå på efterkontroller hos din onkolog. Jag vet att de sällan är så snacksaliga men tappa inte kontakten för då smyger lätt rädslan på igen.
Gällande Lova så hoppas jag till alla universums makter att hon får vara frisk. Men skulle hon drabbas av lymfom (eller någon annan sjukdom) så skulle jag självklart göra mitt yttersta för att hjälpa henne på alla sätt som finns. Det finns inte en expert som jag skulle dra mig för att stalka och det finns inget djursjukhus som ligger för långt bort om hon skulle behöva åka dit. Jag är inte längre rädd för helvetet för jag har redan varit där för att hämta Exxa så behövs det traskar jag dit en gång till för att hämta Lova. Ingen hund förtjänar mindre än det. Så ja, jag skulle behandla henne.
Lycka till nu! 🙂

 

”Hej! Har en fundering gällande äganderätt till hund… Min fd och jag köpte en hund tillsammans, det var hans val och beslut från början, jag ville inte för jag har aldrig haft hund innan… Men så blev det så och när hunden kom hem började jag också tycka om den och träna den och så. Började verkligen älska hunden. Min fd och jag gick isär för ungefär ett år sedan. Efter det hade vi delad vårdnad om hunden och det fungerade bra. Nu har jag en ny pojkvän som jag nyss har flyttat tillsammans med och vi ska köpa en hund tillsammans snart. Min fd har fått reda på det och nu får jag inte träffa vår hund längre. Min fd säger att han står som ägare och att det är hans hund. Han säger att jag är fejk… Han säger att jag inte ville ha hund tillsammans med honom men nu vill jag plötsligt det med min nya kille och att han tycker det är fejk. Vad är det som gäller, kan han bara bestämma att jag inte får träffa hunden mer? Saknar den… Kram Sofia”

 

Svar: Ojoj, vilken trist situation! 😦 Tyvärr är det ju så att om ditt ex står på ägarpappret så är det han som äger hunden. Och då kan han ju också göra som han vill. Sen kan jag tycka att du borde få lov att träffa hunden om det inte är så att ni är väldigt osams förstås, då blir det kanske lite värre att få igenom det. Men är ni någorlunda sams så kan jag tycka att du borde få träffa den, ditt ex behöver ju inte vara med utan du kan ju bara hämta och lämna hunden. Men det är svårt det där…
Och att du är ”fejk” för att du inte ville ha hund innan men vill det nu låter ju lite lustigt. Folk ändras ju! Man är aldrig samma person med en partner som man sedan är med en annan. Johan och jag gör t ex saker och pratar om saker som ingen av oss har gjort med tidigare partners, jag behandlar honom på ett helt annat sätt än vad jag har gjort med tidigare pojkvänner och det beror på att jag dels förändrats som människa, dels för att jag blivit mer mogen och dels på grund av att jag känner att jag äntligen har hittat rätt. Kanske är det så för dig också. Dessutom så kan det ju även vara så att du under er gemensamma tid som hundägare upptäckte hur underbart det är och att du nu därför längtar efter det på ett annat sätt än vad du gjorde innan? Kan du inte säga att er hund fick dig att inse att hundlivet visst är något för dig och att du därför längtar efter en egen hund men att du samtidigt inte vill mista kontakten med er gemensamma hund? Det är ju värt ett försök. Och du, du kanske ska se till att du står som ägare på nästa hund…

 

”Här kommer några frågor till frågestunden från mig; Ska du para Lova och hoppas du isåfall på vita valpar? Vill du själv ha barn och isåfall hur många, tjejer eller killar? Brukar du skala äpplet innan du äter det? Några tips till oss med känsliga hudar? Finns det någon skådis som du verkligen hatar och väljer du bort filmer som hen är med i? 🙂 Hälsningar Joanna”

 

Svar: Jag går inte i några avelstankar. Men om Lova någon gång skulle få valpar så får de gärna vara vita, jag tycker det är fint.
Jag tror att jag vill ha barn men inte nu, vill gärna gifta mig och köpa hus först. Skaffar jag barn så vill jag ha flera iochmed att det skiljer 10 år på mig och min bror. 3 stycken vore kanske lagom? Och gärna minst en unge av varje kön. Jag har en gång blivit spådd att få flicka, pojke och sen flicka igen, första barnet vid 33 års ålder. Får se om det händer…
Haha skala äpple? Nej?!
Åh känslig hud kan vara en välsignelse och en förbannelse. Jag är ju rödhårig och kritvit i hyn, blir aldrig brun om jag solar utan bränner mig istället som satan. Hatar att bränna mig, sist gjorde det ont i flera veckor och jag fick feber (efter Ånnaboda). Tycker dock inte det är en nackdel att inte bli brun, jag älskar min vita hud, tycker det är jättevackert. Minns att även Johan var helt fascinerad i början. 😉 Dessutom passar det fint till mitt röda hår och mina superblå ögon. Och folk som solar blir så rynkiga sedan, inte så fräscht. Men nackdelen är ju då när man bränner sig. Tricks som jag kör med är solskyddsfaktor minst 30, solglasögon och stora fantastiska solhattar på sommaren.
Finns många skådisar som jag ogillar men en som jag faktiskt hatar är Seth Rogen. Han är inte rolig och han förstör alltid filmerna som han är med i. Sjukt överskattad kille! Innan hatade jag Jonah Hill också men efter att Johan och jag såg ”The wolf of wall street” så har jag faktiskt ångrat mig för han var grym i den filmen och vi skrattade så vi både tjöt och grät hemma. 🙂

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s