Tacksamhet.

Åter igen har tiden sprungit iväg och bloggen hamnar långt ner på prioriteringslistan. Det är väldigt sällan som jag hinner sätta mig ner i lugn och ro och skriva. Fler huskybloggar ploppar upp och snart får jag väl konkurrans om titeln ”Sveriges största huskyblogg”, såg att jag har tappat ca 500 läsare från aug till nu. Men det är inte konstigt att folk försvinner när man uppdaterar så sällan som jag gör just nu – är bara så tacksam över den (konstigt nog) stora skaran som fortfarande är kvar, både vänner, bekanta och främlingar som läser och kommenterar och mailar och hejar på oss. 🙂

 

Hos familjen Olsson/Ericsson/Exxa/Lova är det bara bra. Vi jobbar och sliter och tittar på hus samt renoveringslägenheter och myser med varandra, våra prinsessor, vänner och familj. Jag har precis återvänt till jobbet efter en tre veckor lång sjukskrivning med influensa, bihålsinflammation, halsvirus samt början till hjärnhinneinflammation. Kan ärligt säga att jag aldrig varit så sjuk i hela mitt liv, hade några nätter när jag trodde att jag skulle dö, vågade inte sova eftersom det kändes som att jag skulle kvävas i sömnen då jag inte kunde andas. Men jag har blivit så väl omhändertagen av min lilla familj, Johan har skött läkarkontakter, fixat hemma, handlat, motionerat hundarna och passat upp på mig som om jag vore en drottning. Tjejerna har varit lugna och fina och legat tätt intill sin matte och värmt henne och gosat. Jag är så lyckligt lottad!

 

DSC_0063copy
Lova som liten plutt…

Lova är otroligt stor nu, när hon ligger ner tar hon upp hela schäslongen i soffan. Det var ju inte länge sedan som hon fick plats i ena hörnet?! Galet. Hon är en liten biff, kompakt och kraftig med en enorm styrka i kroppen. Exxa ser liten ut i jämförelse med henne, även om Exxa fortfarande är någon cm högre och lite längre i kroppen. Men det kommer väl, Lova är ju fortfarande bara bäbis. När hon var liten spekulerade jag och uppfödare Sofia om att Lova skulle bli som Exxa i kroppen men detta har inte inträffat, Lova är en riktig sockerbit med väldigt välutvecklat bröstparti, bred över ryggen och midjan med rejäla tassar och detta lär ju knappast ändras nu. Men trots sin storlek är hon inte ”tung” utan ganska smidig och explotionsartad när hon vill så rent dragmässigt ska det bli spännande att se vad hon utvecklas till. En hund som är både stark och snabb är ju det ultimata i spåren och det verkar som att jag fått en sådan hund – igen. I know how to pick them! 🙂

Lova är vår lilla solstråle hemma, hon är en väldigt glad hund och gör även andra glada. Hon är full av bus och upptåg, vissa uppskattade och andra inte, haha. Men oavsett sprider hon glädje och skratt omkring sig. Hon är en väldigt gosig hund, älskar att vara nära (läs: helst på!) och pussas väldigt mycket, oavsett om personen i fråga vill bli pussad på eller inte. Hon vill väldigt gärna göra rätt och kryper nästan ur skinnet på sig själv i ansträngningen att få beröm, kommandon som hon kan gör hon direkt utan att tveka. Säger vi att vi ska gå ut flyger hon omdelbart upp och sätter sig och tittar uppmärksamt på oss. ”Ja… ska vi gå då eller?” Säger vi loss släpper hon omedelbart vad hon har i munnen, även om det är något spännande och inkallning är hon grym på, hon kommer direkt och varje gång (än så länge, peppar peppar). Om vi ber henne om något som hon är osäker på eller inte kan så blir hon väldigt stressad, man ser på henne hur hon försöker fatta kopplingen, även om det inte alltid går direkt. Men det gör inget, det viktigaste är att hon försöker.
Lovis är en väldigt social hund, ska hälsa på allt och alla och precis som syster Exxa så är hon oerhört snäll, både mot andra människor och andra hundar. Det finns ingen reservation hos henne, knappt någon försiktighet heller. Hon vill bara leka. På så sätt passar hon väldigt bra ihop med Luna, samojeden som hon delar hundgård med på dagarna när husse och matte arbetar. De där båda leker så det står härliga till, bits och brottas och jagar varandra och verkar trivas mycket bra tillsammans. Dock kan jag ibland tycka att Lova är lite hård mot Luna när de leker men det är ju polarsättet och jag måste erkänna att jag ändå gillar att Lova är en liten tuffing som dominerar… 🙂
Matmässigt äter Lova fortfarande mycket bra och vill alltid ha mer men vi försöker följa ordinationen så gott det igår men ibland får hon självklart smaka på människomat också. Det går inte att smyga ut till kylskåpet utan att man har en liten vit boll som sitter vid fötterna på en och tigger om man säger så. Vårt lilla charmtroll!

 

dsc_6863copy
Snutte-Exxa!

 

Exxa mår fortsatt bra och är pigg och glad. Det värmer mitt hjärta att se henne såhär busig som hon är nu, det känns helt underbart efter allt som hon varit med om! Hon verkar vara inne i en leksaksfas nu och busar rejält med alla leksaker hemma, även de som endast Lova brukar leka med eftersom Exxa tycker att de är för tråkiga i vanliga fall. Favoriterna just nu är hennes nya Pelikan och grisen, en liten rosa pipgris som hon behandlar som sin valp, bär omkring på den, slickar den i rumpan osv. 🙂 På kvällarna när vi säger att det är natti natti brukar Exxa hämta grisen och tar med den upp i sängen. Där ska den ligga och gud nåde Lova eller husse om de försöker peta på den. Matte får dock flytta den – under sträng uppsikt! 🙂 Utomhus springer hon och hoppar och skuttar och gör lekinviter mot Lova – när hon vet att Lova inte kommer åt henne pga kopplet. Exxa kan verkligen vara en riktig liten retsticka!

Hon verkar också vara inne i någon slags mysfas. Jag har alltid tyckt att Exxa har varit en gosig hund, iaf mot mig. Men visst har hon mycket integritet och är noga med sitt space, det kan jag inte förneka. Gos har alltid varit på hennes villkor. Just nu är det gos hela tiden som gäller. När vi myser kommer hon fram med viftande svans och så ska jag lägga armarna om henne, då gosar hon in sin nos i min halsgrop och andas ut. Den stunden är bara vår. Mot Johan har hon också alltid varit gosig och vänlig men inte riktigt på samma sätt som mot mig, detta har nu ändrats. Exxa har kommit på att husse är himla skön att vara nära och har nu börjat sova i Johans armhåla, hoprullad som en liten huskysnurra, det ser så sjukt sött ut! Annars sover hon vid Johans fötter och så ska hon ha huvudet på hans ben som en liten huvudkudde, det ser himla obekvämt ut men så ska hon ha det! Och som alla vet så brukar Exxa få det hon vill… på ett eller annat sätt. 🙂

Hon och Lova kommer superfint överens nu, de leker tillsammans men på ett fint sätt, Lova har slutat med sina tjuvnyp och det känns som att leken nu sker på bådas premisser. Lova är väl fortfarande lite ful mot Exxa, försöker bita henne i benen och försöker dra omkull henne och så där men Exxa har sina egna knep, lägga hakan på Lovas rygg och trycka omkull henne är ett av dem. Under tiden morrar båda två högljutt, Lova på sitt mörka sätt och Exxa med sin speciella röst som sedan går upp några oktaver när hon tycker att Lova inte kör fair play. De är för roliga. När de vilar tillsammans ligger de oftast nära varandra, rumpa mot rumpa är en favorit eller huvud mot hals. Då brukar Johan och jag passa på att smygfota dem med våra mobiler, just för att de ser så söta ut.

Exxa äter väldigt bra nu, det har hon gjort under en lång period och det syns på henne, fram till för några veckor sedan var hon väldigt fin att titta på. Sedan ramlade sommarpälsen av och i skrivande stund ser hon väldigt liten och tunn ut med sin tunna underpäls. Dock har hon lite hull på kroppen och revbenen syns inte alls längre och det känns skönt, man slipper en del frågor från andra då. Det är en underbar känsla att se henne såhär glad och i fint skick och jag njuter av varje dag tillsammans med henne. Hon är verkligen min lilla mirakelhund!

 

122copyliten
En busbild på tjejerna från jan-feb nånting, tagen en dag när Johan, jag och sessorna var uppe på Götene brukshundsklubb och lät dem springa fritt.

 

Jag vet att många vill se nya foton och jag ska se vad jag kan göra, är bara så himla trist att fota nu i mörkret och regnet med en färglös natur som bakgrund. Men om vi hinner åka till rastgården snart så ska jag plocka med kameran! (Måste köpa ny, måste köpa ny…)
Idag kommer svärmor på besök och ska stanna några dagar, hon har inte varit hos oss sedan vi flyttade ihop och har aldrig träffat hundarna så det ska bli jättekul att presentera dem för henne! I morgon kväll åker vi alla till Markus och Gabby för att umgås med dem lite och på lördag ska vi ut på stan och äta middag. Trevlig helg alla läsare!

 

Annonser

2 reaktioner på ”Tacksamhet.

  1. Fina flickorna! Skönt att Exxa fortsätter framåt o mår bra *pepparpeppar*
    Himla otäckt dock med din sjukdom!! Fy, va hemskt det måste ha varit! 😦

    Jag tror f ö att så länge du fortsätter skriva så bra så kommer du ändå toppa listorna på huskybloggar, även om du bara uppdaterar då och då 😉

  2. Det låter som att ni har det bra tillsammans!
    Får tårar i ögonen när jag läser om Exxa och är så tacksam för att hon kom till just dig, hos någon annan hade hon nog inte fått den möjligheten hon faktiskt fick hos dig!

    Tack för att du tar så väl hand om min tredje favoritvalp!! Kram på er alla!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s